...alkohol i kroppen längre tid nu än på ett eller två år. Drygt två dygn utan den minsta procentsats. Samtidigt med nedtrappning av vival så märker jag av nya abstinenser. Svaga men befintliga. Ungefär som rampfeber för att gå upp på scen inför en allt för stor publik. Jag inser också att jag gjorde den stora jobben på egen hand i helgen som gick när jag låg och skakade i sängen.
Tror att det som påverkar mig mest är detta att vara "inlåst". Frivilligt, men absolut. Är inte i närheten av att förstå hur det känns att vara tvångsinlagt på psyket eller få ett fängelsestraff, men jag anar vidden av hur det kan påverka en människa. Märker också hur olika människors beteende i sitt professionella bemötande kan få mig lugn eller nervös. Är ju på ett parallellt sätt i min gamla arbetssituation på omsorgsboendet, men i skiftad roll. Nyttiga erfarenheter som jag tror att jag växer av som människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar