Oslo...

...har fått besök av mig. Stressade hårt i Drammen och hann inte sätta mig innan tåget avgick. Tog lite bilder och satte mig med dem i Ps.

Fick gjort det jag skulle inne i Oslo och styrde hemåt. Såg en man med eldrött åtallasidorstående hår. Utan strumpor och påtejpade sulor på fötterna. Såg kall ut mitt i snön. Köpte kaffe och bulle och gick tillbaka till honom. Han var inte helt tacksam. Ville köpa sitt kaffe själv och kastade bulle och kopp med innehåll efter mig.

Förr hade jag nog blivit irriterad och frustrerad. Nu tänkte jag snabbt och stillsamt att han hade nog en grund till att han gjorde det han gjorde. Även den mest ologiska handling kan ha mening och värde.

Nere på perrongen började jag granska körkortet mitt. Det ska ju lämnas in snart för omhändertagande. Dispans ska sökas och om typ tre år kan det vara fullvärdigt mitt igen. En norsk variant har jag fått höra. Får inte ha kvar mitt svenska. Det fascinerande med mitt lilla rosa plastkort var dock att på baksidan av kortet upptäcka att jag inte längre får köra buss och lastbil. Har glömt att förnya det vid 45 års ålder...

Tar det som ett tecken. Kan luta mig tillbaka och glömma tankarna och drömmarna på att skaffa husbuss eller något liknande. Skulle längtan och behovet likväl finnas där tillräckligt mycket en dag så är det väl bara till att fixa ny lapp.