onsdag 12 mars 2014

Mardrömmar...

...i natt. Samma dröm i flera versioner. Basingrediensen var att känna på hotet om å mista livet. Scenen var i stort sett den samma. Manuset nyanserat från gång till gång. Ångesten lika tydlig i alla versioner.  Falskt anklagad av människor jag trodde mig kunna lita på. Försökte göra mitt bästa och komma undan med livet i behåll. Tydlig puls varje gång jag vaknade. Storyn i sig ganska irrelevant som jag ser det nu.

Märkligt nog gör en natt som detta mig levande. Nästan lite happy. Vart fall när jag får perspektiv. Att känna. Kämpa. Vara närvarande. Överleva. Det har varit en vardag för människan i alla generationer utom möjligen de sista. Idag har vi det bra. Ytligt sett. Vi hanterar det mesta och har medikamentet för det som kvarstår. När vi inte hanterar så låtsas vi som att det inte finns. Men vi växer inte upp med att ta fajten på liv och död. Inte här i den "nordvästliga" trygga boningen. Vi överlämnar det till utvecklingsländerna. De med behov för biståndspengarna våra.

Vågar vi känna på och visa den smärta och otrygghet som det innebär att leva, tror jag vi gör oss själva en tjänst. En ärlighet mot livet och de villkor som det har med sig. Att vara nära. Känna smaken. Njuta. "I nöd och lust".

2 kommentarer:

  1. Wow! Bra formulerat! Huvudet på spiken! Word!

    SvaraRadera